Världsspegeln, dit längstans vingar bär
En fröjd att skåda, att sinnet öppna
Flyende sot på svarta vingar far
Om natten, stormen och vinden
Molnfria vyers inre horisont ler
En öppning I stormen den ser
En öppning I stormen den ser
En lockelse inte bara på ytan
Inte endast en färd, även ett mål
Vad väntar mig under systrar nio?
Van d¨ljer Rans döttrar f&ruml;r mig?
Här skall jag finna min ro
Här skall jag finna min sinnesfrid
Här skall jag för evigt vila
Och I Ägirs djupa salar min ängest begrave
Ett sista offer för Njors
Ett sista blot för välgång pa färden
En hemlichet som skall bli min
Ingen ånger, vad böljorna give